Manus hade funnits i två år men under sommaren 2011 kunde vi till sist filma och i början av september blev den färdig. Magdalena Dziurlikowskas och Niklas Rydéns Don’t mention the Music. (15 min)
Magdalena:
En film om lusten att sjunga och svårigheterna att sjunga rätt. Jag älskar att sjunga, men sjunger falskt, och berättar om den roll sången har spelat i mitt liv. I vår kultur värderas sången högt, de som kan sjunga blir våra idoler och de flesta kan inte tänka sig ett liv utan musik. Sången har också en karaktär av allemansrätt, det är ett musikinstrument vi alla bär med oss, men trots detta är röst och sång något som många har en komplicerad relation till.
Niklas:
Don’t mention the Music. har blivit en dråplig och gripande film om hur det är att inte kunna sjunga som man vill. Hur känns det att vilja men inte kunna sjunga med? Att veta hur det skall låta och ändå inte få till det? Att vara musikalisk men inte behärska hantverket.
Sång och röst är något som alla har en mer eller mindre laddad relation till. Här får vi många funderingar kring detta från konstnären Magdalena Dziurlikowska som delar med sig av upplevelser, erfarenheter och känslor. Filmen är inspelad i Göteborg sommaren 2011.
Visad på:
Tempo Documentary Festival (nominated in Short Award and given a honourable mention), Ystads konstmuseum, Galleri Box in Gothenburg, Uppsala International Short Film Festival.
(Detta är den första filmen vi gjort med en systemkamera, en Panasonic GH2. En mycket angemän bekantskap som följde bra med autofokus. Krångligare arbetsflöde med ljudet i separat upptagning och med manuell eftersynk. Men definitivt värt besväret. Nu är det som med ljud för tio år sedan. Det nästan professionella är åtkomligt till rimligt pris för alla.)
